Inom många områden i de europeiska storstäderna försämras luften mer och mer. Detta beror förstås på en tilltagande biltrafik. Därför har flertalet länder i Europa infört miljözoner. Tunga fordon som lastbilar och bussar klassas enligt tre olika utsläppsklasser beroende på hur mycket avgaser de avger, men även personbilar berörs. Lär dig mer så att du enklare kan planera din nästa bilsemester i Europa.
Motor-, vägavgifter och vägtullar känner de flesta redan till, men hur är det med miljözoner? Om du följt oss på Sixt Magazine har du kanske redan läst artikeln om bompeng i Norge. Där står en hel del matnyttigt som du behöver veta vid ett besök i vårt grannland i väster. Men hur ser det ut i andra europeiska länder?
Vad är en miljözon?
En miljözon är ett särskilt känsligt område i en stad eller tätort som man vill skydda från avgaser och utsläpp. Anledningen är främst att man vill minska risken att de boende i området utvecklar hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer. På det här viset vill man alltså försöka stoppa utvecklingen av svåra sjukdomar som kan ha dödlig utgång. I en miljözon kan man förbjuda både bensin- och dieselfordon tillträde, men från och med 2020 kommer det även att gälla personbilar.
Hur fungerar miljözonerna?
För att kunna reglera miljözonerna har man infört ett antal utsläppsklasser som kallas Euro I‒VI. Inom miljözon klass 1 finns restriktioner för tunga fordon, såsom lastbilar och bussar, men efter registrering och godkännande får de köra 6 år i området (med vissa undantag). Miljözon klass 2 är striktare och tillåter bara lättare bussar, lastbilar samt personbilar med minst Euroklass Euro V, och inom miljözon klass 3 får bara elbilar och fordon som drivs av gas eller bränsleceller tillgång. För varje klass finns dock undantag. Läs mer om miljözoner på Transportstyrelsen.se
Hur mycket kan man få böta?
Om du bryter mot reglerna kan det kosta dig allt mellan 40 och 2500 euro (ca 400‒25.000 svenska kronor) ‒ kanske mer! ‒ så det är bäst att inte chansa! Dessutom är det svårt att undvika att betala. I vissa områden kamerabevakas trafiken och även uniformerade kontrollanter rör sig omkring på gatorna. I flera av länderna blir kontakt betalning på plats billigare, men bäst för förstås att fixa tillstånd innan du åker. Om du fastnar på bild kommer dessutom ärendet följa dig tills du betalar.
Var finns miljözoner?
I Sverige finns det sedan länge miljözoner i främst storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. På senare tid har även städer som Helsingborg, Lund, Mölndal, Umeå och Uppsala infört miljözoner. Inom Europa finns det miljözoner i Italien, Grekland, Spanien, Portugal, Belgien, Storbritannien, Norge och Danmark. Och fler och fler hakar på! Här följer en kort guide över de fyra länder inom EU som har flest miljözoner.
1) Tyskland: 58 Umweltzone
Om du tänker åka på bilsemester i Tyskland kan du se fram emot att färdas på de vidsträckta motorvägarna, Autobahn, men förvänta dig även att stöta på så kallade Umweltzone. För att få köra inom en miljözon behöver du ett speciellt klistermärke, Feinstaubplakette, att sätta på din bil. Om du vill köpa en miljödekal kan du antingen besöka någon av de tyska bilprovningarna ‒ GTÜ, TÜV eller DEKRA ‒ eller åka till en ackrediterad bilverkstad. Du kan också titta in på någon av den tyska trafikmyndighetens filialer. Ta alltid med dig registreringsbeviset! Enklast är dock att beställa en dekal på nätet hos DEKRA. Du kan dessutom välja att kolla upp innan resan hur du kan undvika miljözonerna helt. Några städer som infört miljözoner är Berlin, Dortmund, Düsseldorf, Hannover, Köln, München och Stuttgart. En tumregel kan vara; ju större städer desto mer troligt att det finns miljözoner. Läs mer om reglerna i Tyskland
2) Frankrike: 28 Zone à Faibles Émissions
I Frankrike kallas dekalen för Crit’Air och miljözonerna såsom i rubriken ‒ Zone à Faibles Émissions (ZFE). (Innan 2020 kallades de Zone à circulation restreinte.) Det finns permanenta och tillfälliga zoner. De tillfälliga kallas Zones de Protection de l’Air (ZPA) och aktiveras när luften blir dålig i ett område pga väderförhållandena och/eller ökade halter av luftföroreningar. För att du ska kunna köra i ZFE/ZPA-zoner behöver du ett klistermärke som anger din utsläppsklass. Beställ ditt franska Crit’Air-märke här (Eng.)
3) Ungern: 17 Környezetvédelmi zóna
Den ungerska huvudstaden Budapest har 17 miljözoner kallade környezetvédelmi zóna. Stadsområdet har 15 miljözoner som täcker varsin del av staden. De resterande två miljözonerna täcker tillsammans hela stadsområdet. Dessa zonerna kallas Budapest City och Budapest. Den första tillämpas främst på vintern, medan den andra tillämpas vid behov. Klistermärket i Ungern kallas Autobahn-Vignette och kan köpas för olika långa perioder. Numera finns det även digitalt. Alla Budapests miljözoner och information om desamma finns i appen Green-Zones (se nedan).
4) Nederländerna: 15 Lage-emissiezone
I Nederländerna har man sammanlagt 15 miljözoner och de kallas för Lage-emissiezone. Miljözonerna finns i olika städer och i känsliga områden. Den 32 km långa motorvägen A10 i provinsen Nordholland i Nederländerna sträcker sig hela vägen runt Amsterdam. Det är en ganska kort väg, men en av de mest trafikerade motorvägarna i Nederländerna. Inom ringen trädde en miljözon i kraft år 2008 (undantaget vissa industriområden). För att få köra här behöver du ett Green-Zones REG-certifikat och det får du när du registrerar ditt fordon hos Green Zones, till exempel via appen.
Ladda hem appen Green-Zones
I appen Green-Zones hittar du alla miljözoner i Europa. Appen samlar in tre olika typer av data:
1) Miljözonernas exakta platsinformation
2) Regler för de olika miljözonerna
3) Statusen på åtkomsträttigheterna för av användaren vald fordonstyp.
Appen är gratis att ladda hem och gäller i första hand för personbilar, husvagnar/husbilar och motorcyklar. För tyngre fordon och yrkeschaufförer är appen Green-Zones Fleet att föredra. Läs mer om appen Green-Zones här
Text: Ingrid Carlsson
